Den som tror att tolling alltid fungerar blir snart besviken. Precis som vid annan jakt får man räkna med att ofta komma hem tomhänt. Men det är ju inte så ovant för en jägare som vet att älgen inte alltid går i pass, att järpen inte alltid lockas av pipan, att kniporna inte alltid fäller på vettarna eller att änderna inte alltid lockas av tollaren.
Vad det kan bero på när fåglarna inte kommer inåt är inte alltid lätt att förstå, speciellt när deras beteende verkligen kan variera. Jag tänkte ändå försöka att reda ut vad som kan påverka utfallet men kom ihåg att min utgångspunkt alltid är helt vilda fåglar som är ovana med människor.
En vanlig orsak till en misslyckad tolling är säkert att änderna upptäckt jägaren. Nån gång kan det ändå fungera om fåglarna har sett hunden tolla och börjat glida inåt innan de upptäcker jägaren. Det kan till och med hända att änderna eller gässen blir så fixerade vid hunden att man kan ställa sig helt synlig men det tillhör verkligen undantagen. Att alltid göra jobbet och inte slarva är bästa vägen till framgång.
En annan orsak kan vara att fåglarna helt enkelt inte upptäcker hunden vilket på avstånd under 150-200 m knappast är troligt då de har en otroligt bra syn, speciellt om hunden tollar som den ska. Något som kan spela in är om man låter hunden en solig dag tolla i skuggan. Utifrån vattnet kan man uppleva stora kontraster mellan det som ligger i solen och det som är i skuggan vilket nästan blir helt mörkt.
Avståndet till fåglarna är givetvis en viktig faktor men nåt riktigt starkt samband är svårt att se. Jag har lyckats locka in kanadagäss och storskak från 300 m och änder från 150 m men har även misslyckats från betydligt kortare håll.
Avery Nickerson, uppfödare och tollingjägare i Nova Scotia, ansåg att det går bäst att tolla i bra väder med lite vind mot gömslet och han antog att det hjälpte fåglarna på traven att glida mot hunden. Hur det är med den saken vet jag inte då det vanligaste tollinglägena för mig är där fåglarna ligger i lä och det blåser lite från gömslet mot änderna. Starkt blåst gör dock djur osäkra vilket säkert också gäller änder och gäss.
Nickerson menade att den optimala storleken på en fågelflock var 10-15 fåglar för att lyckas med en tolling. Eftersom det sällan inträffar att jag tollar på så stora flockar så är det inget jag kan bekräfta men jag vet att det även går att tolla in ensamma fåglar. En annan erfaren tollingjägare från Kanada, Grant St Germaine, anser att andelen ungfåglar in en flock också spelar roll. Ju fler yngre individer desto starkare reaktion.
Min uppfattning är att den bästa tiden på dan för tolling är tidigt på morgonen. Då är fåglarna i rörelse och som mesta aktiva vilket säkert ger fler tollinglägen. Mitt på dagen vilar de och verkar inte vara lika pigga på äventyrligheter för att på kvällen bli lite mer alerta igen.
Även i Nova Scotia var det bättre förr och man anser att förutsättningarna för tollingjakt försämrats på grund av ökad mänsklig aktivitet. Motorbåtar, fiskare och annat friluftsliv påverkar fåglarnas beteende vilket säkert stämmer. Är fåglarna i övrigt trygga så ökar intresset för att titta närmare på hunden men får de lite för mycket input från annat håll ligger de helst kvar eller tar till flykten.
För mig har det även hänt att en havsörn eller en mink förstört ett pågående tollingförsök.
Min erfarenhet är att det går bäst att tolla tidigt på säsongen. En orsak till detta kan vara att många fåglar fortfarande är förhållandevis unga och en annan kan vara att instinkten att hålla koll på räven avtar senare på hösten. Våren är den absolut bästa tiden för tolling speciellt under häckningsperioden då fåglarna verkligen kan gå bananas på hunden. Men det saknar förstås praktisk betydelse när man ändå inte får jaga på våren och givetvis ska man undvika att störa dem under häckningen.
Tollingjakt 